SJ E2 1182

SJ E 1182 SJs åttakopplade godstågslok littera E tillverkades i 130 exemplar under tiden 1907-1920. Lokens huvudsakliga uppgifter var person- och godstågstjänst i Norrland och tung godstågståg i södra Sverige. För att förbättra gångegenskaperna och kunna höja hastigheten byggdes sammanlagt 90 E-lok om till littera E2 under åren 1935-1951 genom att lokens ramverk förlängdes, en ny löpaxel monterades och pannan flyttades fram. NBVJs E2 1182 byggdes 1914 av Motala verkstad med tillverkningsnummer 507. För att utöka förråden på SJs A-lok Läs mer…

SJ Sb 1306

SJ S2 1306 För att SJ på 1910-talet bättre skulle kunna utnyttja reservdelar och dessutom få ett större, snabbgående tanklok för trafik på banor utanför stambanenätet lät man 1917 sätta samman en loktyp bestående av: Ångpannan från E-lok, drivhjul från B-lok, löpboggie från A-lok och löpaxel från A-lok. Resultatet blev ett stort tanklok med en vikt i tjänst på hela 80 ton. Loktypen blev mycket lyckad, och de 5 loken blev visade sig inte bara fungera bra i persontågen, utan Läs mer…

SJ E2 1046

SJ E 1046 SJs åttakopplade godstågslok littera E tillverkades i 130 exemplar under tiden 1907-1920. Lokens huvudsakliga uppgifter var person- och godstågstjänst i Norrland och tung godstågståg i södra Sverige. För att förbättra gångegenskaperna och kunna höja hastigheten byggdes sammanlagt 90 E-lok om till littera E2 under åren 1935-1951 genom att lokens ramverk förlängdes, en ny löpaxel monterades och pannan flyttades fram. NBVJs E2 1046 byggdes 1910 av Nykvist och Holm i Trollhättan med tillverkningsnummer 945. För att utöka förråden Läs mer…

SWB A2 99

SJ B 1695 SWBs allt fler och tyngre tåg efter första världskriget gjorde att man ansåg sig behöva fler lok för att avlasta H3 och M3-loken. Som lösning inköptes från SJ totalt 8 lok av typerna B4 och B. I samband med andra världskriget ansåg man sig ha nytta för ytterligare 3 lok, men SJ kunde inte sälja några lok. Därför bestämde man sig för att tillverka 3 lok av SJs B-lokstyp, men med vissa smärre förändringar. SWB A2 99-101 Läs mer…

SWB H3 58

SJ A6 1689 För att råda bot på den akuta lokbristen i början av förra seklet fick SWB med sin kraftigt föråldrade lokpark, där 80 % av loken var tillverkade före 1870, låna och hyra in lok från GDJ och BJ. De modernaste egna loken, F3-typen från 1896, var förvisso ganska starka, men med en topphastighet på 75 km/h var loken inte särskilt väl lämpade för snälltågen Stockholm-Västerås. H3-typen, som utvecklats av Bergslagernas Järnvägar med första loken levererade 1909 var Läs mer…

SJ B-1267

SWB A 97 Loket var en av de sista B-loken som togs ut ur sitt beredskapskjul vid Sandträsk/Lappland sommaren 2008. SJ B 1267 köptes av Stockholms kultursällskap för ånga och järnväg (SKÅJ) år 1995. När beredskapsparken av ånglok kom att avskaffas i början av 1990-talet så kom SJ B 1267 stå kvar i Sandträsk lokskjul tillsammans med ytterligare 2 st B lok (1037, 1108) fram till år 2008. Loket drogs sedemera till Orsa lokstall för uppställning. Efter några år transporterades Läs mer…

SWB H3 56

SJ A6 1687 För att råda bot på den akuta lokbristen i början av förra seklet fick SWB med sin kraftigt föråldrade lokpark, där 80 % av loken var tillverkade före 1870, låna och hyra in lok från GDJ och BJ. De modernaste egna loken, F3-typen från 1896, var förvisso ganska starka, men med en topphastighet på 75 km/h var loken inte särskilt väl lämpade för snälltågen Stockholm-Västerås. H3-typen, som utvecklats av Bergslagernas Järnvägar med första loken levererade 1909 var Läs mer…

TGOJ Y3a 125

TGOJ Y3a 125 levererades tillsammans med ett systerlok den 12/11 1908 som Frövi-Ludvika Järnvägs lok nr. 25. Loken, som vid leveransen var banans kraftigaste, var dimentionerade för att dra malmtågen Grängesberg – Vanneboda. Senare levererade, större, lok degraderade loken på 30-talet till växellok, främst i Grängesberg. Vid sammanslagningen av OFWJ och FLJ 1931, då TGOJ bildades, döptes loken om till TGOJ Y3a 125 respektive 126. Loken blev sin hemmabana trogen fram till slutet av 1940-talet, då 126 flyttades och fick Läs mer…

SWB Y3 16

SWB Y 16 – SJ S10 1726 1906 började SWB på allvar att intressera sig för lokaltågen på sträckorna Stockholm-Sundbyberg, Stockholm-Kungsängen och Spånga-Hässelby. Ett konstruktionsförslag togs fram, ett våtånglok med axelföljd 1C1 och största tillåtna hasighet 70 km/h. Loken, som fick littera Y, levererades från Vagn och Maskinfabriken i Falun och vårt lok tillhörde första serien år 1907. Loktypen blev mycket lyckad, och inte mindre än 14 lok byggdes 1907-1918. Loken blev snabbt uppskattade för sin lugna gång i spåret, Läs mer…

SWB F3a 40

SWB G 40 – SWB F1 40 – SJ L23 1714   När SWB år 1896 köpte sina första såkallade Mogullok från NOHAB, det vill säga tenderlok med axelföljden 1C, valde man att tvärt emot maskininspektörens inrådan att utföra loken med tvåhjulig Kraussboggie. Detta innebar att vridpunkten för boggien hamnade bakom första drivaxeln, och med Kraussboggiens dåliga styrningsförmåga spårade gärna lokens löpaxel ur både i växlar och på linjen. När man 3 år senare beställde 4 nya lok av samma Läs mer…