NBJ M 622 & NBJ M 628

När Nora-Karlskoga Järnväg byggdes 1871-1873 var det malmtrafiken som stod i fokus. De första malmvagnarna var tvåaxliga och lastade ca 10 ton. Snart insåg man att större vagnar krävdes, och för att öka lastförmågan utan att få för långa vagnar utvecklades en treaxlig vagnstyp med höga trälämmar och öppningsbara luckor som totalt kom att dominera malmtrafiken i Bergslagen. Vagnstypen som levererades i över 1000 exemplar, lastade upp till 20 ton. Snart visade det sig däremot att det 5,5 x 2,5 Läs mer…

NBJ Os 592

NBJ N3/Ns 592 Från sekelskiftet fram till 1930 dominerade vagnar byggda på 1898 års 9 meter långa standardunderrede helt och hållet NBJs fordonsbestånd när det gäller vagnar för styckegods. Den vanligaste typen, littera N3, hade halvhöga fasta trälämmar och rörstolpar. I samband med att man bytte till kraftigare axlar ändrades litterat till Ns för att skilja vagnarna från de med orignalaxlar. De fick i sin tur littera Nm, men genom olika revisioner och axelbyten fick en del vagnar med tiden Läs mer…

NBJ Gs 125 & NBJ Gs 127

TGOJ Gs 578 – FLJ G3 2XX, TGOJ Gs 593 – FLJ G3 218 NBJs sista godsvagnsköp gjordes 1973, då 10 begagnade Gs-finkor köptes från TGOJ. Vagnarna kostade 2600 kronor styck och registrerades in som NBJ Gs 123-133. Vagnarna var byggda för Frövi-Ludvika Järnväg av Vagn och Maskin i Falun 1911 som vanliga G3-finkor med 7 meters korglängd. På 50-talet moderniserades de med plåtlagergafflar, förstärkta långsidor och nya axlar för höjd lastförmåga.   Tillverkare: Vagn och Maskin Falun, 1911 Lastförmåga: 13,5 Läs mer…

NBJ Gs 104, 106 & 107

SJ Gsh 31147, SJ Gs 24951 & SJ Gs 31111 När SJ under 60-talet började ersätta alla godsfinkor av 1898 års typ (SJ litt G3, senare Gs) köpte NBJ 1961 in fem vagnar med 8-meterskorg för att täcka det akuta behovet av godsvagnar. Från början hade alla vagnarna haft bromskupé, men i samband med att tryckluftsbroms infördes på 20-talet togs bromskupéerna bort och lastutrymmet utökades. Finkorna numrerades 104-108 och alla utom 107 var utrustade med tryckluftsbroms. De kvarvarande vagnarna fördes Läs mer…

NBJ Gm 98

VUB Arlöv Gmh 20026 – SNJ G1 4XX Under 20-talet led NBJ brist på täckta godsvagnar. Eftersom Försvaret dessutom krävde att samtliga järnvägsbolag skulle bistå med ett visst antal godsfinkor avsedda för hästtransporter i krigstid var man i behov av fler vagnar. Arlövs Vagnsuthyrningsbolag (ej att förväxla med det kartellbolag som ägdes av de stora vagnstillverkarna) var verkstaden i Arlövs försök att fylla orderböckerna trots att man inte hade tillräckligt med beställningar, men bolaget lades ned i samband med att Läs mer…

NBJ Gmh 92

VUB Arlöv Gmh 200XX Under 20-talet led NBJ brist på täckta godsvagnar. Eftersom Försvaret dessutom krävde att samtliga järnvägsbolag skulle bistå med ett visst antal godsfinkor avsedda för hästtransporter i krigstid var man i behov av fler vagnar. Arlövs Vagnsuthyrningsbolag (ej att förväxla med det kartellbolag som ägdes av de stora vagnstillverkarna) var verkstaden i Arlövs försök att fylla orderböckerna trots att man inte hade tillräckligt med beställningar, men bolaget lades ned i samband med att ASJ köpte upp Waggonfabriken Läs mer…

NBsJ S 1000 & NBsJ S 1001

NBsJ Qss 1000 – NBJ M 2000, NBsJ Qss 1001 – NBJ M 2001 Redan på 1870-talet uppstod ett behov av att kunna transportera kanoner på järnvägen. För ändamålet köpte SJ 1874-1877 tre fyraxliga boggievagnar vilka var de första med underrede helt i järn över huvud taget. Vagnarna lastade förvisso 30 ton, men var endast avsedda för kanoner på 25 ton från Finspångs Bruk. När Bofors 1873 fick järnvägsförbindelse med SJ började även de leverera kanoner på järnväg. Allt eftersom kanonerna Läs mer…

NBJ Im 117

NKJ J 117 Ursprungligen tillhörde NKJ Im 117 förmodligen NKJs första stora vagnsleverans från Randers i Danmark 1873. Vagnen är levererad som littera J, det vill säga öppen vagn med höga fasta lämmar med runda gavlar. Vagnen hade ramverk av trä, vilket snabbt visade sig ohållbart. År 1893 togs vagnen in i verkstaden i Nora, för ombyggnation med nya rambalkar i järn. Generellt innebar dessa ombyggader att numret i princip var det enda som bibehölls, men för 117 är det Läs mer…

KNJ P 54

Vår äldsta vagn är en malmvagn från Krylbo-Norbergs Järnväg. Järnvägen gick från Krylbo station på norra stambanan via Bjurfors bruk och Andersbenning samhälle till Norbergs gruvor. På grund av den ansträngda ekonomin hade man vid invigningen 1874 bara råd att anskaffa den allra billigaste vagnstypen, littera P. Vagnstypen, kort öppen godsvagn med fasta lämmar med fällbar mittdel visade sig däremot passa den backiga och krokiga banan bra, och totalt köpte man in 69 vagnar varav 44 från ATLAS i Stockholm. Läs mer…