SJ E 1046
SJs åttakopplade godstågslok littera E tillverkades i 130 exemplar under tiden 1907-1920. Lokens huvudsakliga uppgifter var person- och godstågstjänst i Norrland och tung godstågståg i södra Sverige. För att förbättra gångegenskaperna och kunna höja hastigheten byggdes sammanlagt 90 E-lok om till littera E2 under åren 1935-1951 genom att lokens ramverk förlängdes, en ny löpaxel monterades och pannan flyttades fram.
NBVJs E2 1046 byggdes 1910 av Nykvist och Holm i Trollhättan med tillverkningsnummer 945. För att utöka förråden på SJs A-lok beställdes 25 E-lok med fyraxlig tender littera A. Vid leverasen fick E-loken istället A-lokens treaxliga tendar litt C, men även med den tendern (C 1009) är loket med sina 17,7 meter näst efter SWB A2 99 det längsta föreningen äger.
Liksom många andra lok fick 1046 efter första världskriget tryckluftbroms typ Knorr uppsatt, AGA-belysning monterad och vakuumbromsen nedmonterad. 1936 byggdes loket om till litt E2. Loket var under sina sista år i tjänst placerad i Gävle, fram till år 1968 då loket avställdes i beredskapsreserven. I beredskapsreserven ingick runt 150 ånglok av typerna B, E, E2 och E10. Då det inte längre fanns kunskaper att använda och sköta loken i händelse av krig slopades samtliga beredskapsånglok i början av 90-talet.
Vårt lok hämtades 1991 ur lokstallet i Rättvik. Under våren 1994 rustades loket upp, bland annat byttes två stortuber och ett 10-tal stagbultar. Loket har sedan dess gjort trogen tjänst för föreningen men pga tubhaveri 2014 så är nu loket avställt och behöver nya tuber.
| Tillverkare: | Nydkvist och Holm 1910 |
| Cylindrar: | 500×640 mm |
| Drivhjulsdiameter: | 1388 mm |
| Dragkraft: | 9000 kg |
| Längd över buffertar: | 17650 mm |
| Vikt i tjänst: | 91,1 ton |
| Största tillåtna hastighet: | 70 km/h |