Kronologisk översikt

av kommunikationshistorien inom Nora Bergslags Järnvägs trafikområde

1842	Vid Hindersmässan i Örebro framlades inför Brukssocieteten ett förslag om anläggande av en båtled mellan Nora och Örebro. Planen förföll 1846, sedan stadsbidrag förgäves hade sökts.
1842	anlades landsvägen mellan Nora och Karlskoga bergslager.
1847	i april framfördes inför Brukssocieteten förslag om att ersätta den tilltänkta båtleden med en hästdragen järnbana mellan Nora och Örebro.
1849	den 5 april utfärdades inbjudan till aktieteckning i ett bolag för anläggande av en hästbanan Nora – Örebro. I samma månad beslutades banans byggande och tillsattes en interimsdirektion.
1850	utfördes den första undersökningen för en järnvägslinje Köping – Ervalla – Nora – Karlskoga till Vänern.
1851	beviljades stadslån och stadsbidrag för järnbanan Nora – Örebro. Sedan tanken på hästdrift övegivits till förmån för lkomotivdraift, konstituerades i spetember Nora Örebro Jernvägs Aktiebolag.
1852	i december konstituerades Köping – Hults Jernvägs Aktiebolag, i vars uppgifter det bl. a ingick att bygga järnväg mellan Örebro och Ervalla.
1853	i januari beslutade Nora Örebro Jernvägs Aktiebolag att inskränka sin uppgift till att bygga bana Nora – Ervalla och ändrade därmed sitt namn till Nora Ervalla Jernvägs Aktiebolag.
1853	i juni levererades från Minktells Mekansika Verkstad i Eskilstuna det första i Sverige byggda lokomotivet ”Förstlingen”, som via entreprenören Fr. Sundler kom i Nora Ervalla Jernvägs ägo.
1855	öppnades mellan sjöarna Saxen och Yngen en hästbana som satte Hällefors och Grythytte bergslager i kontakt med de värmländska vattenvägarna åt Kristinehamn.
1855	i oktober rasade den nyuppförda bron över Järleån och försenade därmed Norabanans öppnande för trafik.
1855	bildades Stribergs Jernvägs Aktiebolag, som byggde en hästbana mellan Stribergs gruvor och sjön Vikerns nordliga del Saxen. Bolaget ägde bestånd till 1874, då trafiken övertogs av Vikern – Möckelns Jervägsaktiebolag.
1855	kanaliserades Timsälven, varigenom en vattenväg öppnades från Karlskoga över Knappfors sluss till Sjöändan, därifrån hästbana fanns till Kristinehamn.
1856	den 5 mars invigdes Nora Ervalla Jernväg, den första för allmän trafik öppnade normalspåriga banan i Sverige. Ett invigningståg avgick från Örebro till Nora där en ”järnvägsfest” hölls.
1856	den 17 mars öppnades Norabanan för godstrafik.
1856	den 2 juni kom passagerartrafiken i gång.
1859	i september inträffade den första olyckan på linjen Örebro – Nora. En torpare med oxvagn överkördes och dödades av tåget.
1859	beslutade Nora Ervalla Jervägs bolagsstämma att hemställa hos Kungl. maj:t om järnvägens inlösande av staten. Framställningen ledde icke till resultat.
1860	på våren påbörjades uppförandet av den nya bron över Järleån.
1861	gjorde major Claes Adelsköld upp det första fullständiga förslaget till en järnväg mellan sjöarna Vikern och Möckeln.
1863	i juli blev den nya Järlebron färdig och öppnad för trafik.
1864	i mars konstituerades i Kristinehamn Nora – Karlskoga Jernvägs Aktiebolag.
1870	den 5 december utfärdades inbjudan till aktieteckning i ett bolag för anläggande av en smalspårig bana mellan sjöarna Vikern och Möckeln.
1871	i januari bildades för andra gången Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag med bl. a. Karlskoga kommun som delägare.
1873	i december öppnades Vikern – Möckelns Jernväg (Striberg – Degerfors) för trafik.
1874	i mars öppnade bibanan Gyttorp – Striberg för trafik
1874	i mars öppnades Björkborns kanal för trafik.
1874	byggdes bibanan Kortfors – Karlsdal , som trafikerades av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1875	den 1 januari övertog Nora Karlskoga Jernvägsaktiebolag trafikerandet av banan Nora – Ervalla, som dittills hade trafikerats av Köping – Hults Jernvägsaktiebolag.
1875	i november öppnades bispåret Gyttorp – Pershyttan för godstrafik.
1876	i juli öppnades bandelen Strömtorp – Otterbäcken för trafik. Samtidigt öppnades den till järnvägen tillhörande hamnen vit Otterbäcken.
1876	i augusti började Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag med förhyrt tonnage driva regelbunden ångbåtstrafik medllan Otterbäcken och Göteborg.
1879	hembjöds Nora – Karlskoga Jernväg åt staten, dock utan resultat.
1881	firade Nota Ervalla Jernväg sitt tjugofemårsjubileum med en ”enkel fest” i Nora.
1881	införde Nora – Karlskoga Jernväg s. k. iltåg, som befodrade passagerare med en medelhastighet av 39 km i timmen.
1882	i januari bildades Bredsjö – Grängens Trafikaktiebolag, som från 1886 medelst hästbanan och båtled ombesörjde godstrafiken mellan Bredsjö och Grängen.
1882	såldes lokomotivet Förstlingen till firman Halldin & Co i Örebro för att nedskrotas.
1884	på våren bildades Nora Karlskoga Rederiaktiebolag, som samtidigt satte sin första ångare Theodor Mannheimer i trafik Otterbäcken – Göteborg.
1885	utarrenderades Nora Ervalla Jernväg till Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1887	i november öppnades den smalspåriga banan – Striberg – Grängen för allmän trafik.
1888	i december invigdes Svartelfens Jernväg, som trafikerades av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag till 1903.
1889	sattes ångaren Otterbäsken in i Nora Karlskoga Redereaktiebolags trafik.
1893	i december upplöstes Nora Karlskoga Rederiaktiebolag, och sjötrafiken drevs därefter direkt av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1894	i april, då smalspåret Striberg – Bredsjö var fullbordat, sammanslogs denna sträcka med Vikern – Möckelns Jernväg till en järnväg under benämningen Bredsjö – Degerfors.
1897	ökades Otterbäcksflottan med ångaren Nora Bergslag.
1903	gjorde trafikchefen Olof Bärnheim upp ett genomgripande förslag till banornastekniska och ekonomiska rekonstruktion. Detta omfattade i huvudsak nedläggande av Vikern – Möckelns smalspåriga järnväg och ombyggnad av linjen Striberg – Bredsjö till normal spårvidd.
1905	den 12 augusti konstituerades Nora Bergslags Järnvägsaktiebolag, som övertog Nora – Karlskoga och Bredsjö – Degerfors järnvägar samt genomförde den planerade rekonstruktionen av banorna.
1906	i april utbröt en tre mänaders strejk vid arbetena med ombyggnad av järnvägen Bredsjö – Striberg.
1906	i december förliste ångaren Nora Bergslag i Vänern och blev vrak.
1907	i juli öppnades bispåret Bofors – Valåsen för allmän trafik.
1907	i juli nedlades trafiken på den smalspåriga järnvägen Degerfors – Dalkarlsberg och upprivningen av banan började.
1907	i november öppnade sden till bredspårig ombyggda bandelen Striberg – Bredsjö för allmän trafik.
1908	erhöll N.B.J koncession på en järnväg Otterbäcken – Torved – Töreboda samt Värmlands Säby – Kristinehamn men avstod på grund av de vid koncessionen fästade villkoren.
1913	i juli till 1914 i september utvigdades och fördjupades Otterbäckens hamn för att kunna ta emot det större tonnage som efter Trollhätte kanals ombyggnad kunde löpa in i Vänern.
1918	i juli nköptes N.B.J av Ångfartygs A.B Tirfing och Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd.
1921	i september öppnades busslinjen Karlskoga – Lekhyttan – Örebro, sedermera övertagen av N.B.J
1925	utrangerades ångaren Otterbäcken efter 37 års tränst. Blev dock våren 1931 ombyggd och insatt i trafik som motorfartyg.
1926	startade N.B.J godskörning med lastbilar från Karlskoga och Bofors stationer.
1928	i december inledde N.B.J sin busstrafik genom inköp av linjen Karlskoga – Lekhyttan – Örebro.
1929	utrustadesOtterbäckens hamn med den första brokranen, senare följd av tre stora kranar. Nya upplagsområden vid hamnen planerades.
1930	öppnades av N.B.J busslinjerna Karlskoga – Karlsdal , Nora – Karlskoga, Nora – Ervalla, Nora – Grythyttan – Hällefors och Nora – Grängshyttan, den sistnämda sedermera utsträckt till Bredsjö och Hällefors.
1931	ombyggdes och förstärktes Otterbäckens hamnkajer samt förlängdes 62 meter.
1934	övertogs av N.B.J den lokala busstrafiken i Karlskoga stad.
1935	öppnade sbusslinjen Nora – Striberg.
1936	anskaffade N.B.J. den första lokomotorn.
1936	förvärvades av N.B.J och V.G.J, busslinjen Gullspång – Mariestad
1937	infördes tryckluftsbromsar på vagnar och lok.
1938	inköptes av N.B.J busslinjen Dalkarlsberg – Nora.
1938	fick Otterbäckens hamn egen tullstation-
1939	öppnades av N.B.J busslinjen Karlskoga – Rockesholm – Hällefors, som på sträckan Karlsdal – Grythyttan löpte på den till landsväg förvandlade järnvägsbanken för den nerlagda Svartelfs Jernväg.
1940	blev samtliga N.B.J :s omnibussar omändrade från bensin- till gengasdrift.
1942	togs ny lokomotor- och rälsbussverkstad i buk i Nora.
1942	förvärvades av N.B.J och V.G.J, busslinjen Gullspång – Kristinehamn.
1942	omändrades lokomotorerna till gengasdrift.
1944	förvärvade N.B.J busslinjen Gränsen – Rudskoga – Kristinehamn (Björneborg) samt Finnerödja – Degerfors.
1946	omändrades ett lok från kol- till oljeeldning.
1947	togs N.B.J:s moderna bussverkstad i bruk.
1947	såldes ångaren Theodor Mannheimer efter 63 års tjänst.
1950	fullständigades det nuvarande busslinjenätet genom förvärv av linjen Karlskoga – Granbergsdal – Loka – Grythyttan.
1953	var motoriseringen av godstågstrafiken helt genomförd.
1953	såldes motorfartyget Otterbäcken efter att i 64 år ha varit i bolagets ägo.
1953	nedlades trafiken på smalspåret Dalkarlsberg – Vikersvik, och spåret revs upp. Samtidigt upprevs smalspåret Vikersvik – Rödberg, vars malmtransporter till banan övertogs av lastbilar.
1954	invigdes ”Otterbäcksgården” med hotell samt personal- och administrationslokaler för Otterbäckens hamn.
1956	den 5 mars firades i Nora hundraårsminnet av Nora Ervalla Jernvägs invigning.