Trafikplatser på linjen Nora – Ervalla

NORA

Att Nora fick järnväg redan 1854 är ingen slump. I området kring Nora fanns redan i början av 1800-talet ett hundratal mindre gruvor och järnbruk. Transporter skedde främst vintertid med hästforor, vilka lastade lite och tog lång tid att köra. Efter att riksdagen år 1851 beviljat medel till en sedan 1848 planerad järnväg bildades därför ett järnvägsbolag, ”Nora-Örebro Jernvägs Aktiebolag”. Planerna fick ändras ett par gånger, till exempel bestämde man 1853 att dra järnvägen till Ervalla för att där ansluta till nybyggda Köping-Hults Järnväg. På så sätt skulle man slippa dra två järnvägar till Örebro. I mars 1856 kunde man trots vissa problem köra ett invigningståg och järnvägen blev därmed den första järnvägssträckan i Sverige med allmän trafik.

Första stationshuset och godsmagasinet. Fotot troligen taget år 1884. Foto: NBJ-arkivet

Första stationshuset och godsmagasinet. Fotot troligen taget år 1884. Foto: NBJ-arkivet

 

Fram till 1874 kördes tågen med lok och vagnar tillhörande Köping-Hults Järnväg, men därefter togs trafiken över av det nya bolaget Nora-Karlskoga Järnväg. Nora hade förvisso sedan Ervalla-banans öppnande varit huvudort för trafiken, med huvudkontor för bolaget, men inte förens 1891 flyttades även verkstäder och lokstallar hit.

Verkstad och lokstall i Nora kring år 1920. Foto: NBJ-arkivet

Verkstad och lokstall i Nora kring år 1920. Foto: NBJ-arkivet

 

 

Stationshuset i Nora låg från början tvärs spåren närmast staden, men 1900 byggdes nuvarande stationshus.

Det nya stationshuset i Nora ca år 1915. Foto: NBJ-arkivet

Det nya stationshuset i Nora ca år 1915. Foto: NBJ-arkivet

 

 

Runt år 1900 försökte bolaget att öka intäkterna genom att öppna egen verktygsfabrik, men försöket blev kortlivat och redan 1906 lades fabriken ner och lokalen byggdes om till vagnverkstad.

Interiör från verktygsfabriken år 1904. Foto: NBJ-arkivet

Interiör från verktygsfabriken år 1904. Foto: NBJ-arkivet

 

 

Sista ombyggnaden av Nora stationsområde skedde 1938 då en kombinerad rälsbussverkstad och dieselloksstall byggdes på det redan tätbebyggda verkstadsområdet.

Dieselstallet fick verkligen klämmas in, notera det korsande spåret! Foto: Johan Olsson

Dieselstallet fick verkligen klämmas in, notera det korsande spåret! Foto: Johan Olsson

 

Bangården i Nora 2004. Foto: Mats Abramson

Bangården i Nora 2004. Foto: Mats Abramson

 

KÄLLARHALSEN

Vid Källarhalsen byggdes vid järnvägens byggnad 1854-1856 en banvaktsstuga. Dagens hållplats tillkom 1947 i samband med att rälsbusstrafiken var som mest omfattande. Hållplatsen togs bort i samband med att persontrafiken lades ned 1966.

Källarhalsen år 2007. Foto: Mats Abramson

Källarhalsen år 2007. Foto: Mats Abramson

 

STORA MON

Öppnad som lastplats för den närbelägna torvfabriken år 1890. Rundgångsspår och ett ca 800 meter långt spår till en av NBJs största grusgropar. Stationen och grusgropsspåret har även tidvis använts för timmerlastning. Hade NBJs och förmodligen en av landets sista T-semafor i bruk fram till nedläggningen i mitten av november 1976. Stora Mon har av NBVJ blivit uppklassad till station.

Ångtåget passerar Stora Mon i samband med Nora Marknad 2009. Foto: Mats Abramson

Ångtåget passerar Stora Mon i samband med Nora Marknad 2009. Foto: Mats Abramson

 

LILLA MON

I Lilla Mon, där linjen Nora-Ervalla och landsvägen Örebro-Lindesberg korstade varandra placerades en banvaktsstuga. 1928 inrättades även en hållplats på platsen. Liksom alla andra hållplatser drogs den in i samband med persontrafikens nedläggning 1966. Eftersom banvaktsstugan sedan länge är riven är dagens hållplats flyttad cirka 100 meter längre västerut till närmaste vägkorsning.

Korsning med gamla riksvägen i Lilla Mon. Foto: Mats Abramson

Korsning med gamla riksvägen i Lilla Mon. Foto: Mats Abramson

 

JÄRLE

I Järle finns Sveriges äldsta stationshus uppfört redan 1854. Att stationshuset stod klart två år innan järnvägen invigdes beror på att den nybyggda, avsynade och godkända bron över Järleån rasade före invigningen, och trafik kunde starta först sedan en provisorisk träbro byggts. Dagens Järlebro stod färdig 1905.

I Järle vänder ångtågen och medan loket gör rundgång och tåget iordningställs och bromsprovas kan man njuta av en kopp kaffe eller en glass i stationens trädgård. Serveringen i stationshuset är öppen sommartid och drivs av Järle byalag. Resan från Nora tar 20 minuter och uppehållet i Järle är cirka 40 minuter långt. Rälsbussen brukar normalt åka vidare mot Löth, men det går givetvis bra att hoppa av i Järle och ta en fika istället.

Jerle station på 1890-talet. Foto: NBJ-arkivet

Jerle station på 1890-talet. Foto: NBJ-arkivet

 

Järle station år 1938. Foto: Örebro Statsarkiv

Järle station år 1938. Foto: Örebro Statsarkiv

Rälsbussen gör uppehåll i Järle i juli 2007. Foto: Michael Erhardsson

Rälsbussen gör uppehåll i Järle i juli 2007. Foto: Michael Erhardsson

 

TORPA

Torpa last- och hållplats anlades år 1890 ett 400 meter långt sidospår till närbelägna Flåtens tegelbruk. Där spåret till tegelbruket anslöt mot linjen fanns även ett kort rundgångsspår. I samband med att tegelbruket lades ner på 1950-talet revs sidospåren upp. Rälsbusshållplatsen behölls till 1966.

Persontåg i Torpa 1915. Foto: Örebro stadsarkiv

Persontåg i Torpa 1915. Foto: Örebro stadsarkiv

Torpa hållplats våren 2004. Foto: Mats Abramson

Torpa hållplats våren 2004. Foto: Mats Abramson

 

LÖTH

Liksom Källarhalsen fanns vid Löth från början en banvaktsstuga. Rälsbusshållplats fanns vid korsningen mellan NBJ och vägen till Ervalla och Frövi åren 1947 till 1966. Återinförd och återuppbyggd hållplats med plattform av NBVJ 1990-1991.

Löth hållplats och linjen mot Nora år 2004. Foto: Mats Abramson

Löth hållplats och linjen mot Nora år 2004. Foto: Mats Abramson

 

ERVALLA

”Lokomotivbanan mellan Nora och Ervalla” inspirerades i mycket av den samtidigt planerade och byggda Köping-Hults Järnväg. Eftersom Köping-Hult skulle knyta ihop städerna Örebro och Köping blev det enklare och billigare att ansluta banan till Nora vid Ervalla istället för att bygga egen järnväg hela vägen in till Örebro. Stationen i Ervalla uppfördes i sten och kompletterades med järnvägsrestaurant. Bandelen Örebro-Frövi förstatligades redan 1900 för att knyta ihop västra stambanan med norra stambanan. Linjen förbi Ervalla blev dubbelspårig i slutet av 20-talet och eletrifierades 1933.

Under sin storhetstid hade stationen 7 spår i bredd, men år 1978 avbemannades stationen och idag sker inga uppehåll på stationen. Föreningen fick 2007-2008 ta hand om rälsen från bangården mot att vi rev de kvarvarande sidospåren.

Tåg till Frövi i Ervalla 1916. Foto: Örebro Statsarkiv

Tåg till Frövi i Ervalla 1916. Foto: Örebro Statsarkiv

 

Ervalla station 2004, linjen mot Nora viker av till vänster. Foto: Mats Abramson

Ervalla station 2004, linjen mot Nora viker av till vänster. Foto: Mats Abramson