NKJ 1 “Karlskoga”

SSJ 4 – SSA Linköping

När NKJ byggdes 1871-1874 insåg man ganska snart att man var i behov av ånglok för att snabba upp bygget. Från den engelska tillverkaren “Fox Walker & Sons” beställde man därför ett nybyggt ånglok och dessutom blev man erbjuden att köpa två redan färdiga lok. Således blev tre lok levererade till Sverige under våren 1873, där det nybyggda numrerades 1 och fick namnet “Karlskoga” (det råder i och för sig viss osäkerhet om loket hette “Carlskoga” eller “Karlskoga” vid leveransen).

Loket, ett litet yttercylindrat sexkopplat sadeltankslok, var målat i engelskt grönt med linjering och kopparkrönt skorsten. Förmodligen byggdes den halvöppna hytten (utan vare sig sidoväggar eller bakväggar) in redan under de första åren. Loket var litet var redan efter några år för klent för den tunga malmtrafiken. Som ersättning köptes fram till 1880 ett antal kraftigare lok från andra engelska tillverkare.

År 1892 såldes loket till Skåne-Smålands Järnväg för användning som byggnadslok där. Loket blev kvar i Strömsnäsbruk till 1904, då loket såldes vidare till Sockerbolagets anläggningar i Linköping. Loket verkar inte ha genomgått några större ombyggnader eller revisioner fram till 1948, då loket sändes till Motala verkstad för helrenovering.

När NBJ 1956 inför 100-årsjubileumet skulle visa upp ett 1800-talståg lånades loket upp till Nora, där det återställdes utvändigt till ett skick nära leveransskicket. Efter jubileumet köpte NBJ loket av SSA för 6000 kr för att kunna bevara det för eftervärlden. Tanken var att loket skulle överföras till SJs Järnvägsmuseum i Tomteboda, men på grund av platsbrist blev loket kvar i Nora. Istället blev “Karlskoga” uppställt i parken utanför stationshuset i Karlskoga, där hon stod fram till 1973 då stationen revs. Eftersom en tilltänkt ny uppställningsplats inte ansågs vara tillfredsställande ur skadegörelsesynpunkt flyttades loket tillbaka till lokstallet i Nora, där en ny upprustning påbörjades. I takt med att NBJs ekonomi blev sämre och ambitionsnivån av renoveringen av loket ökade stannade upprustningen upp fram till 1981.

Under sensommaren 1982 rullade återigen loket för egen maskin efter ett jättejobb av bland annat Enar Westberg. Loket har i föreningens regi givetvis använts sparsamt, de senaste åren mycket sparsamt eftersom lokets hjul behöver svarvas och sadeltanken är i stort behov av rostlagning.

Tillverkare: Fox Walker & Co, Bristol 1873
Cylindrar: 330×510 mm
Drivhjulsdiameter: 930 mm
Dragkraft: kg
Längd över buffertar: 7050 mm
Vikt i tjänst: 28 ton
Största tillåtna hastighet: 25 km/h