Kronologisk översikt

av kommunikationshistorien inom Nora Bergslags Järnvägs trafikområde

1842Vid Hindersmässan i Örebro framlades inför Brukssocieteten ett förslag om anläggande av en båtled mellan Nora och Örebro. Planen förföll 1846, sedan stadsbidrag förgäves hade sökts.
1842anlades landsvägen mellan Nora och Karlskoga bergslager.
1847i april framfördes inför Brukssocieteten förslag om att ersätta den tilltänkta båtleden med en hästdragen järnbana mellan Nora och Örebro.
1849den 5 april utfärdades inbjudan till aktieteckning i ett bolag för anläggande av en hästbanan Nora – Örebro. I samma månad beslutades banans byggande och tillsattes en interimsdirektion.
1850utfördes den första undersökningen för en järnvägslinje Köping – Ervalla – Nora – Karlskoga till Vänern.
1851beviljades stadslån och stadsbidrag för järnbanan Nora – Örebro. Sedan tanken på hästdrift övegivits till förmån för lkomotivdraift, konstituerades i spetember Nora Örebro Jernvägs Aktiebolag.
1852i december konstituerades Köping – Hults Jernvägs Aktiebolag, i vars uppgifter det bl. a ingick att bygga järnväg mellan Örebro och Ervalla.
1853i januari beslutade Nora Örebro Jernvägs Aktiebolag att inskränka sin uppgift till att bygga bana Nora – Ervalla och ändrade därmed sitt namn till Nora Ervalla Jernvägs Aktiebolag.
1853i juni levererades från Minktells Mekansika Verkstad i Eskilstuna det första i Sverige byggda lokomotivet “Förstlingen”, som via entreprenören Fr. Sundler kom i Nora Ervalla Jernvägs ägo.
1855öppnades mellan sjöarna Saxen och Yngen en hästbana som satte Hällefors och Grythytte bergslager i kontakt med de värmländska vattenvägarna åt Kristinehamn.
1855i oktober rasade den nyuppförda bron över Järleån och försenade därmed Norabanans öppnande för trafik.
1855bildades Stribergs Jernvägs Aktiebolag, som byggde en hästbana mellan Stribergs gruvor och sjön Vikerns nordliga del Saxen. Bolaget ägde bestånd till 1874, då trafiken övertogs av Vikern – Möckelns Jervägsaktiebolag.
1855kanaliserades Timsälven, varigenom en vattenväg öppnades från Karlskoga över Knappfors sluss till Sjöändan, därifrån hästbana fanns till Kristinehamn.
1856den 5 mars invigdes Nora Ervalla Jernväg, den första för allmän trafik öppnade normalspåriga banan i Sverige. Ett invigningståg avgick från Örebro till Nora där en “järnvägsfest” hölls.
1856den 17 mars öppnades Norabanan för godstrafik.
1856den 2 juni kom passagerartrafiken i gång.
1859i september inträffade den första olyckan på linjen Örebro – Nora. En torpare med oxvagn överkördes och dödades av tåget.
1859beslutade Nora Ervalla Jervägs bolagsstämma att hemställa hos Kungl. maj:t om järnvägens inlösande av staten. Framställningen ledde icke till resultat.
1860på våren påbörjades uppförandet av den nya bron över Järleån.
1861gjorde major Claes Adelsköld upp det första fullständiga förslaget till en järnväg mellan sjöarna Vikern och Möckeln.
1863i juli blev den nya Järlebron färdig och öppnad för trafik.
1864i mars konstituerades i Kristinehamn Nora – Karlskoga Jernvägs Aktiebolag.
1870den 5 december utfärdades inbjudan till aktieteckning i ett bolag för anläggande av en smalspårig bana mellan sjöarna Vikern och Möckeln.
1871i januari bildades för andra gången Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag med bl. a. Karlskoga kommun som delägare.
1873i december öppnades Vikern – Möckelns Jernväg (Striberg – Degerfors) för trafik.
1874i mars öppnade bibanan Gyttorp – Striberg för trafik
1874i mars öppnades Björkborns kanal för trafik.
1874byggdes bibanan Kortfors – Karlsdal , som trafikerades av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1875den 1 januari övertog Nora Karlskoga Jernvägsaktiebolag trafikerandet av banan Nora – Ervalla, som dittills hade trafikerats av Köping – Hults Jernvägsaktiebolag.
1875i november öppnades bispåret Gyttorp – Pershyttan för godstrafik.
1876i juli öppnades bandelen Strömtorp – Otterbäcken för trafik. Samtidigt öppnades den till järnvägen tillhörande hamnen vit Otterbäcken.
1876i augusti började Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag med förhyrt tonnage driva regelbunden ångbåtstrafik medllan Otterbäcken och Göteborg.
1879hembjöds Nora – Karlskoga Jernväg åt staten, dock utan resultat.
1881firade Nota Ervalla Jernväg sitt tjugofemårsjubileum med en “enkel fest” i Nora.
1881införde Nora – Karlskoga Jernväg s. k. iltåg, som befodrade passagerare med en medelhastighet av 39 km i timmen.
1882i januari bildades Bredsjö – Grängens Trafikaktiebolag, som från 1886 medelst hästbanan och båtled ombesörjde godstrafiken mellan Bredsjö och Grängen.
1882såldes lokomotivet Förstlingen till firman Halldin & Co i Örebro för att nedskrotas.
1884på våren bildades Nora Karlskoga Rederiaktiebolag, som samtidigt satte sin första ångare Theodor Mannheimer i trafik Otterbäcken – Göteborg.
1885utarrenderades Nora Ervalla Jernväg till Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1887i november öppnades den smalspåriga banan – Striberg – Grängen för allmän trafik.
1888i december invigdes Svartelfens Jernväg, som trafikerades av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag till 1903.
1889sattes ångaren Otterbäsken in i Nora Karlskoga Redereaktiebolags trafik.
1893i december upplöstes Nora Karlskoga Rederiaktiebolag, och sjötrafiken drevs därefter direkt av Nora – Karlskoga Jernvägsaktiebolag.
1894i april, då smalspåret Striberg – Bredsjö var fullbordat, sammanslogs denna sträcka med Vikern – Möckelns Jernväg till en järnväg under benämningen Bredsjö – Degerfors.
1897ökades Otterbäcksflottan med ångaren Nora Bergslag.
1903gjorde trafikchefen Olof Bärnheim upp ett genomgripande förslag till banornastekniska och ekonomiska rekonstruktion. Detta omfattade i huvudsak nedläggande av Vikern – Möckelns smalspåriga järnväg och ombyggnad av linjen Striberg – Bredsjö till normal spårvidd.
1905den 12 augusti konstituerades Nora Bergslags Järnvägsaktiebolag, som övertog Nora – Karlskoga och Bredsjö – Degerfors järnvägar samt genomförde den planerade rekonstruktionen av banorna.
1906i april utbröt en tre mänaders strejk vid arbetena med ombyggnad av järnvägen Bredsjö – Striberg.
1906i december förliste ångaren Nora Bergslag i Vänern och blev vrak.
1907i juli öppnades bispåret Bofors – Valåsen för allmän trafik.
1907i juli nedlades trafiken på den smalspåriga järnvägen Degerfors – Dalkarlsberg och upprivningen av banan började.
1907i november öppnade sden till bredspårig ombyggda bandelen Striberg – Bredsjö för allmän trafik.
1908erhöll N.B.J koncession på en järnväg Otterbäcken – Torved – Töreboda samt Värmlands Säby – Kristinehamn men avstod på grund av de vid koncessionen fästade villkoren.
1913i juli till 1914 i september utvigdades och fördjupades Otterbäckens hamn för att kunna ta emot det större tonnage som efter Trollhätte kanals ombyggnad kunde löpa in i Vänern.
1918i juli nköptes N.B.J av Ångfartygs A.B Tirfing och Rederiaktiebolaget Svenska Lloyd.
1921i september öppnades busslinjen Karlskoga – Lekhyttan – Örebro, sedermera övertagen av N.B.J
1925utrangerades ångaren Otterbäcken efter 37 års tränst. Blev dock våren 1931 ombyggd och insatt i trafik som motorfartyg.
1926startade N.B.J godskörning med lastbilar från Karlskoga och Bofors stationer.
1928i december inledde N.B.J sin busstrafik genom inköp av linjen Karlskoga – Lekhyttan – Örebro.
1929utrustadesOtterbäckens hamn med den första brokranen, senare följd av tre stora kranar. Nya upplagsområden vid hamnen planerades.
1930öppnades av N.B.J busslinjerna Karlskoga – Karlsdal , Nora – Karlskoga, Nora – Ervalla, Nora – Grythyttan – Hällefors och Nora – Grängshyttan, den sistnämda sedermera utsträckt till Bredsjö och Hällefors.
1931ombyggdes och förstärktes Otterbäckens hamnkajer samt förlängdes 62 meter.
1934övertogs av N.B.J den lokala busstrafiken i Karlskoga stad.
1935öppnade sbusslinjen Nora – Striberg.
1936anskaffade N.B.J. den första lokomotorn.
1936förvärvades av N.B.J och V.G.J, busslinjen Gullspång – Mariestad
1937infördes tryckluftsbromsar på vagnar och lok.
1938inköptes av N.B.J busslinjen Dalkarlsberg – Nora.
1938fick Otterbäckens hamn egen tullstation-
1939öppnades av N.B.J busslinjen Karlskoga – Rockesholm – Hällefors, som på sträckan Karlsdal – Grythyttan löpte på den till landsväg förvandlade järnvägsbanken för den nerlagda Svartelfs Jernväg.
1940blev samtliga N.B.J :s omnibussar omändrade från bensin- till gengasdrift.
1942togs ny lokomotor- och rälsbussverkstad i buk i Nora.
1942förvärvades av N.B.J och V.G.J, busslinjen Gullspång – Kristinehamn.
1942omändrades lokomotorerna till gengasdrift.
1944förvärvade N.B.J busslinjen Gränsen – Rudskoga – Kristinehamn (Björneborg) samt Finnerödja – Degerfors.
1946omändrades ett lok från kol- till oljeeldning.
1947togs N.B.J:s moderna bussverkstad i bruk.
1947såldes ångaren Theodor Mannheimer efter 63 års tjänst.
1950fullständigades det nuvarande busslinjenätet genom förvärv av linjen Karlskoga – Granbergsdal – Loka – Grythyttan.
1953var motoriseringen av godstågstrafiken helt genomförd.
1953såldes motorfartyget Otterbäcken efter att i 64 år ha varit i bolagets ägo.
1953nedlades trafiken på smalspåret Dalkarlsberg – Vikersvik, och spåret revs upp. Samtidigt upprevs smalspåret Vikersvik – Rödberg, vars malmtransporter till banan övertogs av lastbilar.
1954invigdes “Otterbäcksgården” med hotell samt personal- och administrationslokaler för Otterbäckens hamn.
1956den 5 mars firades i Nora hundraårsminnet av Nora Ervalla Jernvägs invigning.